är vad livet mest består av just nu. Det här jobbet blir en livsstil, allting planeras runt det. Men jag trivs! Och jobbar nästan jämt! Men till skillnad från i början uppskattar jag nu mina lediga dagar, för dom är inte många.
För övrigt har jag åter fått kontakt med några gamla bekantskaper vilket har varit extremt positivt på många sätt. Det finns något väldigt behagligt med människor som har känt en i ungdomen eller som har känt en väldigt länge. I vissa lägen är det som att landa i sig själv på något sätt.
Tänkte skriva något mer, men det sket sig, håller på att somna.. Godnatt.
Idag har jag varit osedvanligt trött, sådär så det har synts riktigt mycket. Inte ens dom retliga stowerserna har varit särskilt retliga idag, så mycket syntes det. Det är nog en kombo av att ha jobbat mycket och den jävla retliga äckelvärmen. Har svårt att somna och så vaknar jag flera gånger under natten. Sen blir det riktigt varmt i bilarna och på däcken, vilket än mer bidrar till tröttheten. Det verkar som om det kan bli en sjudagarsvecka på jobbet, vilket är riktigt bra för ekonomin! Hoppas bara det blir lite svalare..
Är nyss hemkommen från föräldrarna, dit jag åkte direkt efter jobbet och blev utfodrad. Nu slappar jag med irish stout och chips och tänker mig att jag ska somna tidigt. Men i vanlig ordning börjar jag bli pigg igen. Bärs brukar i och för sig hjälpa. Botten upp!
“Age is an issue of mind over matter. If you don’t mind, it doesn’t matter.”
Mark Twain
Sedan jag började på det här jobbet har jag börjat förstå att jag verkligen ser yngre ut än vad jag är. När jag säger “gissa högt” blir det typ 27. Lägsta gissning hittills är 21. Det är alltid lika kul att säga min riktiga ålder och höra ett identisk, klockrent “VAA!” varje gång. Jag har till och med fått en egen liten hata-Nasim-klubb på jobbet som dock blev lite mindre hatisk när jag visade mina gråa hår. Allt är tack vare mina fina, persiska gener, min farmor hade inte en rynka vid 70 års ålder. Så tack farmor! Men det ska sägas att jag känner mig inte som en 34-åring. Om man nu ska stereotypisera den ålderskategorin så har dom flesta familj och relativt gamla barn och något sorts vuxet liv. Jag skippade det där. Men jag har ju bostadsrätt, bil och banklån, så lite vuxen får jag väl vara!
För övrigt fick jag idag höra av en kollega att min teamleader hade berömt mig för min bilkörning, även kollegan gav mig beröm! Sen fick vi dessutom uppskattningstårta till kaffet från kontoret. Det är jättekul att det uppmärksammas att man gör ett bra jobb.
Nu blir det (antagligen) två lediga dagar, imorgon ska jag träffa Lollo för lunch, det är inte så ofta jag träffar henne, så det ska bli kul! Ska även passa på att hälsa på Elle på mitt gamla jobb, spela tennis med en gammal vän och sen ska den fyrfota mannen i mitt liv få uppmärksamhet två dagar i rad. Men nu ska jag fan gå och lägga mig! Godnatt!
Blir man efter 13 timmar på yarden. Imorgon kör vi 13 till! Trång båt med lossning från däcken högst upp. Eddie räknade ut att vi körde 9 varv ner i vänster varv varje gång. Många varv blir det på en hel dag. Tur jag ska lasta imorgon! Men så här vackert var det kl 19.52 när vi körde in till matsalen på strandvägen, det kan man fan inte gnälla på! Godnatt.
Jag blir sjukt varm när jag sover. När jag gick på internatskola i England brukade min bästis komma och lägga sig hos mig när hon frös, jag var allmänt känd som elementet. Och detta var alltså på vintern. Nu spelar det ingen roll om jag har fönstret öppet och sover med ett lakan. Fortfarande elementet. Nackdelen med att ha fönstret öppet här är att måsarna tycker det är kul med nattliga skrikfester. Men i valet att svettas ihjäl och dö och försöka ignorera skränandet väljer jag det senare.
För övrigt har jag missat hela jävla VM i år. Frivilligt. Kollade inledningsmatchen, blev uttråkad och sen har det inte kommit tillbaka. Årets Planeraförlagettips gick åt skogen, slutspelstipset verkar även det gå åt skogen, men mitt vinna-hela-vmtippade Uruguay är iaf kvar. Konstigare saker har hänt och det är väl trots allt dags för allra första Vm:s allra första vinnare att vinna igen!
Jag var och testade hästen, som heter Triumf, i söndags och kärlek uppstod! Så nu är jag hans nya medryttare! Han kan allt inom dressyren och är extremt välriden. Hans ägare, som också är min instruktör, har haft honom sen han var fyra och känner honom innan och utan. Han är väldigt känslig för korrekta hjälper och visar direkt om man gör rätt eller fel. Karin är väldigt petnoga och bryter ner allting i minsta detalj, från den lodräta sitsen till hur varje enskild hjälp verkar och samverkar. Det är underbart med en sån tränare! Jag känner mig som en nybörjare ibland där jag sitter med skänkeln för långt fram och pillar för mycket med händerna. Det positiva är att jag är lättlärd och det har skett stora framsteg redan, fastän jag bara tränat två gånger. Det är verkligen ridning i varje steg genom hela kroppen ut i hästens kropp och målet är att hitta den där balansen och finkänslan där allting sker utan att det syns. Som jag fick kämpa med att göra en ordentlig halt och inte bara parkera som Karin säger. Men när jag fattade att jag inte skulle luta mig tillbaka och inte dra i tyglarna, utan växa, lägga bak skänkeln och klämma till ordentligt, då funkade det mycket bättre! Små detaljer, det är vad det handlar om.
Jag ser väldigt mycket fram emot att fortsätta rida Triumf så att han och Karin kan lära mig allt dom kan. Och så längtar jag efter att sitta i den perfekta lodräta sitsen och uppleva hans fantastiska piaff som han och Karin visade mig i söndags! Det kommer att bli en bra hästhöst!
Nedan: Triumfs morfar Gaspari, han har fått mycket gener därifrån.
att jag är dålig på att blogga. Har blivit mycket jobb på senaste, många långpass, så jag har varit lite trött. Trivs fortfarande riktigt bra och har sjukt kul på jobbet, det är så fullt av karaktärer och färgstarka personligheter med spännande bakgrunder. En av favoriterna är den gulliga trafikvakten som har träffat Sinatra och sjunger “the most beautiful girl in the world” till mig när bilen ska scannas 
Jag har kanske hittat en ny medryttarhäst, verkar vara en riktigt duktig dressyrhäst som ska kunna utveckla mig lite. Det kostar som fan, men det kan det vara värt om han är så duktig som jag tror. Ska ringa ägaren ikväll och bestämma något, så vi får se hur det går! Håll tummarna!
Nu ska jag fortsätta lördagsslappa!
Nedan, olika väderlekar på jobbet:
Jepp, plötsligt ändras livsplanen igen, men för er som känner mig är det inte det minsta konstigt. Ambivalensim strikes back! Det hade nog varit mer konstigt om jag av någon underlig anledning bestämde mig helt och hållet. Det nya jobbet, trots nackdelar som att jag aldrig vet när jag jobbar eller hur mycket pengar som kommer in varje månad, är såpass välbetalt att det inte går att sluta med det. På åtta dagar har jag tjänat in en heltidslön. Att ha hästverksamhet blir mer som att tjäna in en heltidslön på ett år eller så. Och oavsett vad så är pengar frihet. Och dom kan läggas undan till en framtida hästverksamhet. Så planen just nu är att stanna här så länge jag pallar. Sen är det nog bra för mitt behov av rutiner att faktiskt ha ett jobb som inte är rutinbaserat för fem öre. Denna veckan är jag helledig till skillnad från förra veckan då jag bara var ledig på torsdagen. Hoppas på lite mer action nästa vecka!
Efter maj blir jag också hästlös eftersom jag inte riktigt trivs i stallet och eftersom Thea ska säljas. Känns lite tråkigt att lägga ner tid på henne då. Kommer klart att sakna min lilla dressyrkanon, men håller tummarna att dom hittar en bra, ny ägare till henne! Ska leta medryttarhäst lite närmare Malmö tänkte jag, behöver bara hitta en väldigt flexibel hästägare. Saknar Jenny och Naxton, hon är den bästa hästägaren i världen. Och väldigt flexibel. Men Hörby är ju lite långt bort. Och Naxton har flyttat till Helsingborg och blivit fodervärdshäst, vilket än så länge verkar funka väldigt bra! Vi får se vad som händer! Nu ska jag snart gå och träffa kära Vulgo och luncha i solen. Om den nu vill komma fram igen!
