The end of an era
Var med Fia på djursjukhuset idag eftersom hon blev väldigt hängig under dagen och inte ville äta. Dom röntgade lungorna och hittade en massa cancermetastaser överallt, så det var ju inte så mycket att göra. Hon fick lite kortison så att jag kan umgås med henne i några dagar innan hon ska somna in. Det känns skönt att hon inte har jätteont eller mår jättedåligt så här i slutet. Och jag är inte alls så hysterisk som jag trodde att jag skulle bli när jag har tänkt på den här stunden i alla år. Jag har ju dessutom tre små liv kvar här hemma, det gör stor skillnad. Givetvis är jag ledsen och jag kommer att sakna henne alldeles jättemycket, vi har ju ändå levt ihop i nästan 14 år. Så jag är nere, men okej, och det känns bra. Älskade lilla katt..

Tänker på dig och Fia hela tiden! Du vet att Fia alltid har varit min favvis : ) Vi får vara glada att vi fått njuta av henne så länge, det är egentligen fantastiskt att tänka på! Tänk så många männsiskor som kommer och går i ens liv, men sina katter/hundar har man kvar så länge! Kommer självklart imorgon.
Kram på dig älskade sis!
Pussa på Fia också….