Simsim

And every dawn is another morning less
I have to wait to wake beside that girl

The Frames

Den kära sambon har stuckit till Kroatien och dagarna går förstås långsamt deluxe! Igår var jag på Ikea med Lollo och hittade lite saker till vår numera nypimpade expedithylla. Och idag har vvs:arna varit här och kopplat in rören, så nu är badrummet användbart igen! Annars är det slöedagar på jobbet fortfarande, men Max är med mig, så det sysselsätter mig lite iaf. Max och katterna börjar bli vana vid varann nu, ikväll har dom legat i soffan tillsammans och just nu springer pojkarna rundor och busar utan att vov bryr sig särskilt mycket. Det är bra. Nu ska jag sova. Godnatt!

Vi har asat och asat och asat. Damerna på gården som alltid sitter där nere när vi asar har sagt flera gånger hur duktiga vi är som asar så mycket. Det är gulligt av dom. Vi asade ju faktiskt i två veckor. Så när vi nästan var färdigasade så började Benny fixa badrummet. Då var det bara att packa ihop lite saker och asa dom till Lorensborg eftersom det inte är så kul att bo utan toa. Förhoppningsvis ska det vara färdigt till helgen. Då är det bara att asa dom sista sakerna från Lorensborg och sen ska det fan vara färdigasat för denna gången. Nästa vecka blir jag gräsänka då sambon pyser till Kroatien. Men dom fyra andra sambosarna är förstås kvar. Nu ska jag asa mig ner till Sara och pusslet. Det är vad vi gör hela dagarna. Pusslar. Det är kul och bättre än att sitta och glo. Later.

Lägenheten börjar komma iordning riktigt bra och nästa vecka ska badrummet fixas till, för det är nasty! Och trots min nervositet för att Max skulle äta upp katterna så har det gått alldeles utmärkt, det är fortfarande lite trevande och osäkert, men det är ingen som är agressiv alls. Oggi fräser lite ibland, Liten aka super bitch fräser rätt mycket men låter ändå Max nosa och Skrutten är jätteintresserad och sitter och glor på henne vilket gör henne nervös. Tror nog att det kan skapas lite vänskap i framtiden. Katterna har iallafall bondat mycket mer med varandra än dom brukar! Och efter lite funderande har jag bestämt mig för att bli sambo. En bekant till mig sa häromdagen på tal om att flytta ihop att hon känner sig för gammal för att hålla på och vänta med sånt, bättre att se om det funkar direkt istället för att vänta ut det i några år och sen testa och kanske märka att det inte alls funkar. Tror att mitt behov av att fundera har att göra med att jag är rädd för att mina vänner ska banna mig för att det går för snabbt. Men vad fan, livet är för kort för att gå omkring och vänta och alla tidigare monumentalt misslyckade förhållanden har faktiskt lärt mig ett och annat om hur jag vill ha det. Det hade ju varit tragiskt om jag inte hade lärt mig något alls och bara stått och stampat på samma plats fortfarande. Jag säger hejdå till drama, bergochdalbanor, osäkerhet och misär och säger hej till lugn, trygghet, äkthet och lycka!

Kom ner till bilen tidigt imorse för att upptäcka att något pucko slagit i en av bakrutorna och snott min verktygslåda. Så nu har jag ett provisoriskt icakassefönster istället. Dom kunde ju ha tänkt på det lite tidigare, nu är det ju inte så varmt längre. Som tur var snodde dom ingenting annat, så det var ju skönt! Jag skulle bege mig till Lund för att leta efter en produkt till företaget, har nämligen fått en order till företaget trots att jag dom senaste månaderna kämpat för att inte få det eftersom lagret varit i huset. Päronen har lagret i sin lägenhet sen ett litet tag tillbaka, men av någon dum anledning så blev just den där produkten inte packad med dom andra. Och jag kan inte hitta den. Någonstans. Har gått igenom lådorna i nya lägenheten, men inte hittat den där heller. Idag får jag börja riva ut sakerna ur dom och leta superordentligt. Produkten finns inte heller hos leverantören längre och ska jag beställa den på annat sätt är leveranstiden flera veckor. Vojne..

Igår påbörjade jag och Ulrica (men mest Ulrica) projekt Få-bort-plastmattehelvetet-ur-köket. Plastmatta överst, limmat på ett lager av masonit och någon som gått haywire med spikpistolen. Det var spikjävlar överallt. Men nu är skiten borta och vi ska bara hitta någon som hyr ut en golvslip på en söndag. Jag är iallafall lycklig över att ha världens snällaste flickvän som hjälper mig så mycket med lägenheten, det tar bort mycket av irritationen som skapas av krossade bilfönster och försvunna produkter. Nu – försöka väcka henne så snällt jag kan.

Det är tur att vi har extremt lite att göra på jobbet eftersom den minsta ansträngningen orsakar den största svettreaktionen. När det är så lite brukar vi sätta en babymonitor vid telefonen och gå ut och sätta oss med den andra delen vilket Malin så fint demonstrerar på bilden nedan. 

Imorgon blir det flytt, efter många om och jävla men med Cymko lyckades dom i grevens tid godkänna mig så vi slapp flytta fram överlåtelsen. Är ledig hela nästa vecka för att pyssla med lägenheten. Det ska bli såå jävla skönt att ha alla mina saker på en plats, det är inte kul att vara bag lady längre. 

Flickvännen är och passar barn på annan ort, så jag passar på att kolla på So you think you can dance.