Simsim

Jörgen Persson var vänlig nog att dela med sig av sina åsikter om ämnet och ge mer svar på tal på kommentaren från förra inlägget. Tack Jörgen!

Till att börja med bör nämnas att det där med sex inte alltid är så lätt för oss män heller. Jag minns hur jag efter min debut var så full av skuldblandade känslor att jag sjabblade till relationen och fick vänta ett par år till på uppföljningen.

Men till saken. Det är aldrig lätt att ta i de här frågorna utan att ägna sig åt ett visst mått generalisering, men jag ska försöka avhålla mig från det i den mån det går. Mina ursäkter om jag misslyckas.

Vi är idag ca 9 miljarder människor på planeten. Om jag inte minns fel är andelen kvinnor något större, vilket torde innebära att ca 5 miljarder är kvinnor. Om vi håller denna siffra i åtanke och backar upp lite i historien, säg ett par tusen år, så kan vi utan vidare överdrift konstatera att det har funnits en djävla massa kvinnor under perioden ifråga. Den exakta siffran är ovidkommande. Vad jag finner fantastiskt med detta är att trots att alla dessa kvinnor, eller åtminstone många nog att basera en svepande generalisering på, använde sin sexualitet för att få makt istället för njutning, så var det först på senare delen av 1800-talet som de ens lyckades starta upp en jämlikhetsprocess. Och det bara i vissa delar av västvärlden där upplysningsidéerna redan lagt grunden för jämlikhetstanken. Lägg till detta faktum att deras motståndare var av ett kön som enligt undersökningar ägnar mer tankeverksamhet åt sex än åt något annat ämne och fantastiskt övergår snabbt i förbluffande. Hur misslyckas man så kapitalt när motståndarsidan är så uppenbart försvarslös? Om utgångspunkten var sann så ser jag ingen som helst anledning till varför vi idag inte lever i ett matriarkat. Den enda möjliga slutledningen är att det helt enkelt inte stämmer.

Men låt mig spela djävulens advokat och samtidigt behandla den ursprungliga punkten, varför kvinnlig sexualitet skulle vara något skamligt och fult. Ovanstående stycke illustrerar varför tanken på att kvinnor i allmänhet skulle vara medvetet manipulativa är befängd. Men har kvinnor verkligen aldrig använt sex för att få makt över män? Utan tvekan har det inträffat! Och eftersom vi ser till perspektivet så för det osökt tankarna till en av de kändaste kvinnorna i världshistorien som använt denna taktik, Cleopatra. Den egyptiska skönheten som snärjde den ene romerske herremannen efter den andre. Även om det ska tillstås att hon snarare använde sin sexualitet för att bevara sin makt än vinna den. Och där har vi pudelns kärna!

För vad kan egentligen vara den enda logiska anledningen till varför någon kvinna skulle välja bort njutning till förmån för makt (om det ena nu nödvändigtvis utesluter det andra)? Svaret tycks mig tämligen uppenbart. Självförsvar! Vad gör du om du lever i en tillvaro som generation efter generation dominerats av den fysiska styrkan hos det kön vars huvuduppgift, rent biologiskt, är att sprida sin säd? Jo, du vänder deras mest uppenbara svaghet mot dem. Och grabbar, det är bara att erkänna att vissa stereotyper om oss håller viss sanning. Det är inte många av oss som har blod nog till två huvuden samtidigt.

Men det är här männen som föredrar småpojkar kommer in och förstör vad som annars kunde ha varit en, om inte idyllisk så åtminstone funktionell maktbalans. För de är väl medvetna om denna manliga svaghet och ser snabbt till att skuldbelägga den hotande kvinnliga sexualiteten. De ägnar sen årtusenden åt att befästa denna skuld i både skrift och handling, tar ifrån kvinnor varje rättighet och bestraffar dissidenter offentligt. Ett häxbål här, en stening där och resterande kvinnor lär sig fort att hålla sig på mattan. Det är ingen slump att jämlikhetskampen, som nämndes ovan, fick fart först när kyrkans makt försvagats genom upplysningen eller att misogynin fortfarande frodas i de delar av världen där upplysningsidéerna mest tycks lysa med sin frånvaro.

Så vad har vi nu lärt oss, barn? Tja, ingenting som vi inte visste redan. Människor är människor och folk kommer i utsatta lägen använda vad tillgångar de har för att bevara vad självständighet de kan. För kvinnor har det effektivaste medlet varit sexualitet och för män har det varit fysisk styrka. Men allra viktigast att minnas är att majoriteten av båda könen har fötts, knullat (allt som oftast med ömsesidig njutning som resultat) och dött, generation efter generation, utan någon medveten avsikt att manipulera varandra och utan kunskap om de artificiella samhällsstrukturer som förhindrat dem från att tillsammans uppnå sin fulla potential. Strukturer som tyvärr lever kvar än idag, bland annat i denna absurda syn på kvinnans sexualitet som något skamligt.

Det är sent och jag börjar misstänka att jag i min trötthet uttrycker mig mer och mer osammanhängande, så låt mig härmed avsluta med att omfamna både horan och madonnan och räcka ett fett vanhelgande finger åt de skenheliga kräk som försökt hålla dem isär.

Fick följande kommentar till mitt förra inlägg, så jag tänkte svara på det:

“du vet att er sexuallitet är en maktfaktor ni kvinnor har använt den i era förhållanden i alla tider för o få makt i stället för o använda den för njutning”

Här har vi då en mans perspektiv på det hela. Alla kvinnor använder alltså sin sexualitet (i förhållanden) för att få makt och aldrig för njutning. Det är klart, om det är på det här sättet männen ser på det (nu generaliserar jag förstås vansinnigt mycket) är det inte så konstigt att det ligger ett stigma över det hela. Om männen nu verkligen skulle tro (vilket jag såklart inte köper) att kvinnor på ett kalkylerande sätt endast använder sex som ett verktyg för makt förstår jag att den kvinnliga sexualiteten blir något fult och lite äckligt, precis som pengar. Och stackars alla dessa kvinnor som aldrig någonsin njuter av sex. Vilken tragisk bild av verkligheten. Och om vi nu ska använda logik på dessa generaliseringar blir det plötsligt logiskt varför det nästan uteslutande är män som våldtar. För männen vill ju också kunna få makt genom sex. Och eftersom vi ändå inte njuter av det så spelar det ju ingen roll. Jämlikhet rockar!

Nu lämnar vi det generaliserande tramset därhän och dödar det med konstaterandet att åtminstone en kvinna kan garantera att hon aldrig använt sin sexualitet som ett maktmedel i sina förhållanden. Med tanke på att min sexlust försvinner sjukt snabbt i förhållanden så vet jag inte riktigt hur jag skulle kunna ha använt den på det sättet heller.

Så, vad tycker min gästbloggare Herr Persson om det hela?

Vad är det med kvinnlig sexualitet som är så hotfullt att den måste beläggas med skam, skuld och förbud? Jag har funderat på det här under många, många år. Ända sen jag var ganska liten och upptäckte min första orgasm och sen kände mig lyckligast och skyldigast i världen. Sedan några år senare då jag skamfullt gick igång på Anaïs Nins “Delta of Venus” som jag läste sönder. Vidare tills jag var tonåring och var kär i olika killar hela tiden eftersom det låg ett tyst krav på oss tjejer att vi var tvungna att vara kära för att ha sex. Sen funderade jag vidare på det i gymnasiet då jag blev kallad hora för att jag hade sex med en del olika killar. Sedemera fastnade jag i tvåsamhetsfällan och fortsatte fundera på det trots att lusten nästan helt försvann.

När jag hamnade i flatvärlden och där insåg att det inte alls var så farligt att knulla runt började jag undra om det är männen som skapar stigmat runt den kvinnliga sexualiteten? Men jag har fått revidera det, det är inte bara männen utan även dom heterosexuella kvinnorna. För vad är mer hotfullt för vissa heterosexuella kvinnor än en annan som är snygg, sexig och får männens uppmärksamhet? Dom är inte heller sena med att kalla kvinnan för hora bakom hennes rygg. Eller baktala henne på andra sätt. Hallå, jag vill också få en klapp på axeln när jag har dragit över en massa människor. Fan vad bra du är, fem på samma kväll, och två samtidigt, wow!

Har du någonsin hört talas om en man som lockar en kvinna i fördärvet? Nej, för om vi väl använder vår sexualitet till det den är till för; njutning, så måste ordet fördärv blandas in i det. Såklart. Så enda gången män är maktlösa är när vi använder vår sexualitet. Ska vi gå på ren logik här så är alltså kvinnlig sexualitet makt. Då måste den stävjas och skuldbeläggas, för kvinnor ska fan inte ha makt, då hade ju allt gått åt helvete.

Varför ska jag inte kunna använda min kropp till njutning utan att behöva tänka på huruvida det skadar mitt rykte eller om någon kommer att kalla mig hora och tappa respekten för mig? Hur kan ett så för alla människor grundläggande behov bli så jävla stort och allvarligt och omtalat, kan det inte bara få vara vad det är? Så kom igen, vi kan väl alla klappa varandra på axlarna och säga; har du det skönt, good for you! Jag säger det igen tills det sjunker in, fuck indoctrination, make your own reality.

Det har hänt lite grejer på senaste som har fått mig att vackla lite i balansen och det beror på en kombination av saker från förr och mitt nuvarande behov av rakhet. Efter att ha varit tillsammans med brudar i 7 år har jag fullständigt tröttnat på att det har krävts att jag ska läsa tankar och gissa mig till vad personer känner. Nu säger jag inte att alla brudar är så här, men det verkar vara någonting i vår indoktrinering som gör att majoriteten är det, i alla fall av dom jag har träffat. Det som har varit nyttigt för mig är att jag blivit medveten om mina egna sådana sidor och därmed bestämt mig för att i fortsättningen vara så rak och ärlig som jag bara kan. För ju tydligare jag är desto färre missuppfattningar blir det. Detta gör dock att jag även förväntar mig att bemötas med rakhet. Och det är när det inte händer som jag vacklar lite. Som när jag blir dissad eller ignorerad utan att egentligen förstå varför. Det är då Tankarna och det eviga jävla Spekulerandet sätter igång. Vilket i sin tur gör mig osäker eftersom jag oavsett mängder av spekulerande fortfarande inte har någon koll. Och när jag blir osäker har jag svårt att vara rak och försöka ta reda på vad som egentligen är på gång. Alltså blir det en ond cirkel som blir lite svår att ta mig ur. Men det ska nog gå att bemästra den här cirkeln också, det är bara att försöka fokusera på det som är viktigt i mitt liv och inte haka upp mig på småsaker.

Något jag ser mycket fram emot är att min kära vän tillika bästa danspartner Tant Vera kommer hem från sin välbehövliga semester så vi kan gå ut och bränna hål i dansgolven som vi brukade göra innan hennes mage började växa och det lilla barnet ploppade ut. Men nu är det lilla barnet lite större och Tanten har utlovat en dansgolvsreunion inom en snar framtid! Och det ska bli jävligt roligt!

Nu ska jag låta bli att spela det jävla überberoendeframkallande Angry Birds hela natten och försöka sova lite så jag orkar jobba imorgon. Godnatt!

och folk fortsätter att skrika och protestera och fokusera sin energi mot sd. Dom demonstrerar mot sd och mot rasism. Vilket i sig lägger fokus på just sd och rasism. Jag fortsätter köra på moder Theresas devis om att vara pro saker istället. Så när ni arrangerar en demonstration för integration, medmänsklighet och jämlikhet, då är jag med. Tills dess får ni vänligtvis sluta skicka facebookinbjudningar till hetsiga aktioner mot sd, för jag sjunker inte till den nivån.

Börja istället prata om hur vi ska lösa detta problem som gjort att sd fått så många röster. Så att vi kommer framåt istället för att stå och stampa på samma ställe och skicka hat mot varandra. Sd:s intåg i politiken vädrar trots allt människors åsikter, fastän många av oss tycker att dom är ignoranta och dumma så är det ändå ett tecken på att något är fel. Bemöt det, diskutera det. Och det viktigaste av allt, sluta peka och skrika rasist åt personer som ens vädrar att segregeringen i det här landet är ett problem.

På tal om det minns jag ett specifikt tillfälle då jag råkade ut för just det här kontroversiella ämnet. Jag jobbade på en nattklubb och en kväll kom ett gäng romska killar in på stället och började bete sig jävligt illa mot mig, kallade mig hora och puttade omkring mig. När jag pratade med cheferna om att porta dom var det solklart, det gick inte eftersom det hade varit rasistiskt. Hade det varit ett gäng svenska killar hade dom blivit portade direkt. Vi vill väl inte öka på vi- och dom-tänket, oavsett vilket håll det kommer ifrån? Så om vi nu inte vill ha uppdelning i vi och dom så får vi inte heller göra den uppdelningen mot sd-medlemmar. Det faller på sin egen orimlighet. Så för jävelen, sluta hata och börja prata. Vi kan göra en bättre värld om vi bara väljer att göra det istället för att jobba mot oss själva. Kom igen.

Plötsligt börjar folk manifestera, klä sig i svart, skrika och kalla folk för äckel. Verkar det verkligen vettigt att bemöta sd med samma hat som är anledningen till att ni tycker illa om dom? För hatet är detsamma, oavsett vilket håll det är riktat mot. Jag får ta och citera moder Theresa som sa följande visa ord:

I was once asked why I don’t participate in anti-war demonstrations. I said that I will never do that, but as soon as you have a pro-peace rally, I’ll be there.

Hon visste vad hon pratade om den där tanten. Och titta vad hon åstadkom. Så sluta fokusera på det negativa och det ni inte vill ha, fokusera istället på det positiva och det ni vill ha. Ju mer negativ skit man skickar ut, desto mer negativ skit kommer också tillbaka. Så ha inte en manifestation mot sverigedemokraterna, ha istället en manifestation för solidaritet och medmänsklighet. Och det tåls att sägas igen, greppa att solidaritet och medmänsklighet inkluderar alla, även sverigedemokrater.

Om man vill ha andra redskap för att handskas med sitt missnöje kan man lära sig att använda nonviolent communication, en samtalsmetod som baseras på att vi alla har samma grundläggande behov och i dessa grundläggande behov kan vi mötas. Metoden har med goda resultat använts som ett redskap för fred i konfliktområden världen över. Så testa det istället för att skrika och hata, det är bara kontraproduktivt.

Jag förstår inte riktigt varför folk är chockade över att sd tog sig in? Var det inte ganska givet? Folk skyller på alliansen och att folk är puckade och det ena med det tredje, själv tror jag det är så enkelt att inget av dom andra partierna (förutom Fp lite grand) har tagit upp frågan om probematiken med segregationen i det här landet. För gör man det i det här landet är man automatiskt rasist. Min mor jobbade som tolk under 80-talet och har berättat för mig att det inte var ovanligt att att man informerade flyktingar om deras rättigheter men inte sa någonting alls om deras skyldigheter. Och så valde man sedemera att klumpa ihop massor av kulturer tillsammans på ett ställe och därmed inte ge folk en chans att bli integrerade. Att denna grund efter hand skapat en ganska stor problematik är lätt att se. Att politikerna sedan valt att tiga ihjäl frågan har inte gjort det bättre.

Jag växte själv upp i ett område där svenskar, halvsvenskar, invandrare och flyktingar alla levde tillsammans. Ett område där integrationen fungerade, där alla var någorlunda jämlika och ursprung inte hade någon större betydelse. Så att det faktiskt kan fungera råder det ingen tvekan om. När jag i vuxen ålder lämnade mitt integrerade område började jag förstå att segregation var det vanliga och vi var dom ovanliga.

Hade segregationsproblematiken diskuterats ordentligt bland partierna hade det inte funnits ett behov av ett parti som sd. Jag väljer aktivt att inte vara besviken, ledsen eller känna hopplöshet eftersom jag inte anser att det är produktivt. Läget är som det är och det är bara att göra det bästa av det. Det som kan bli positivt är att partierna kanske vågar diskutera frågan nu och komma med humana och medmänskliga alternativ till hur problemet ska lösas. Att dom faktiskt går in och bemöter sd istället för att frysa ut dom, utfrysning kommer bara att vara kontraproduktivt och antagligen leda till ett ännu större stöd. Så om du röstat på sverigedemokraterna och är i min vänlista på facebook, stanna vänligen kvar där och låt oss prata med varandra, vi är trots allt bara människor och min tro på medmänsklighet inkluderar även er.

Det känns ju extremt betryggande att det kan komma att sitta personer i riksdagen som anser att jag inte har någon rätt att bo i det här landet, för dom berättar vänligast för mig att min vilja är givetvis att bo i mitt eget land. Jag är överdrivet jättesugen på att bo i ett land där jag skulle kunna bli stenad till döds för den jag är. Missförstå mig rätt, jag har många positiva saker att säga om Iran också, men just den där lilla detaljen känns onekligen otrevlig på många sätt. Att ett parti med nazistiska medlemmar kommer in i riksdagen är katastrofalt. Det är som om vi plötsligt backade tiden med en sisådär 60 år.

Om jag nu i min nya anda av positivitet ska försöka vända på det här kan man ju säga att det är bra att skiten kommer upp till ytan så kan dom köra sig i botten helt på egen hand. Och så får vi hoppas att extremegoismen kanske mattas lite och medmänskligheten blir någon sorts bra sak som folk tycker om. Och så kommer det kanske någon alliansinfluensa som gör 40-ish procent av befolkningen oarbetsföra i fyra år så kan dom själva få känna på sin egen mysiga politik. Karma is a bitch.

Lufthansas Airbus 380, även känt som världens största flygplan besökte imorse Kastrup och vi hamnarbetare hade riktigt bra utsikt. Jag lyckades se det komma in, åbäket gick inte att missa, man såg till och med Lufthansaloggan från marken. Sen missade jag när det flög iväg igen ett par timmar senare, såg precis när det lyfte, men sen gjorde det tydligen någon uppvisningsflygning runt och över Kastrup igen. Men jag har i alla fall sett det!

Mitt eget lilla flygplan Elton ska idag på lite koll och förhoppningsvis kommer bildoktorn på varför han inte har lust att vara en bil längre. För övrigt blev jag idag överraskande inspirerad av en kollega och planerar in en resa till New York senare i höst. Jag som alltid sagt att jag inte vill åka till det ondskefulla landet, men nu kändes det som världens bästa idé! Och varför skulle det inte vara det, jag älskar storstäder! Och när jag nu har fått reda på att det verkligen ryker ur gatorna på riktigt så måste jag ju se det. Och när man betänker min faiblesse för amerikanska tv-serier så blir ju igenkänningsfaktorn hög deluxe, så det ser jag fram emot!

Nu ska jag dricka lite mer kaffe, kolla på någon amerikansk tv-serie och sedan hämta mina Etnies som jag beställde från det ondskefulla landet och sen bär det av till Beddinge och bildoktorn. Förhoppningsvis blir det inte allt för dyrt att återställa Elton till bilform.