Jag har märkt att definitioner är det som sätter en i skiten. Det är då alla indoktrineringar och inlärningsmönster kommer fram. Så fort ordet “min pojk/flickvän/partner” smyger sig in i en relation så händer det. Normen visar sitt fula ansikte. För i den definitionen bor en massa inlärda “sanningar”. Äganderätt (du är min), monogami (eftersom du är min kan du per definition inte vara någon annans), svartsjuka (om du försöker vara någon annans blir jag hotad och arg), vitänkande (nu är vi ett vi och därför upphör du att vara en egen person).

Det kan vara rätt svårt att inte definiera, kanske inte för en själv och den personen, men för andra människor som inte riktigt förstår om man inte säger att “vi är tillsammans”. Men det går. Och det är också så en förändring kan börja smyga sig in i den orubbliga stora Normen. Så. Fuck indoctrination, make your own reality! Here I go!