Om alkohol och en alldeles jättefin vän

December 4, 2010 in Stuff by simsim

Igår var det julfrukost i Köpenhamn med jobbet, vilket av någon anledning urartade totalt för min del. Som tur är har jag världens finaste vän Patrik som tog hand om mig och såg till att jag kom hem välbehållen till världens finaste Marcus som fick ta hand om spillrorna. Och med dagens bakfylleångest kom insikten. Alkoholen och jag behöver fixa med skilsmässa. Jag har egentligen aldrig tyckt om att vara full, tycker inte om när jag förlorar kontrollen över min egen kropp och mitt beteende. Tycker inte om att tappa omdömet och göra saker jag inte annars hade gjort. Tycker dessutom inte ens att alkohol är gott, så vad är då anledningen att nyttja en skitdrog som jag personligen sett förstöra många liv?  När man lever med eller befinner sig i närheten av folk som är bra mycket värre än vad man själv är, är det lätt att tro att man inte har något problem. Jag är insiktsfull nog att veta att alkoholism inte handlar om frekvens, det handlar om hantering. Eller snarare brist på hantering. Jag har aldrig druckit ofta, men när jag väl gör det urartar det allt som oftast. Så nu är det dags att lämna in papprena och säga hejdå. Hejdå.