Det ska alltid skämtas vilt om kvinnor och pms, vi är ju humoristiska när vi håller på. För att kvinnors åkommor tas nästan aldrig på allvar. Oj, har du ont överallt, stackars liten, vi kallar det fibromyalgi. Oj, har du en knepig mage, vad jobbigt, vi kallar det IBS. Oj är hon arg, det är nog pms. Testade att bildsöka pms på google. Testa det och se hur allvarligt det verkar.

Försök tänka dig att gå från ditt normala själv till panikångest, raseriutbrott och en känsla av att det inte finns någon mening med någonting längre. Utan att du ens fattar varför. Eller hinner med. Och så tillbaka till ditt normala själv igen. För att några minuter senare skrika rakt ut, försöka sparka sönder inredningen och gråta så du inte kan andas. And back to normal. Så har min kväll sett ut. Fantastiskt.

Forskarna tror att det kan bero på att vissa personers hjärnor är överkänsliga mot progesteron och gestagen. Det där underbara hormonet som jag fick i mig för inte så länge sen. Kanske inte konstigt att jag har det i särklass värsta pms-utbrottet jag någonsin har haft. Det finns kanske en anledning till att pms ibland används som förmildrande omständighet när straffen ska delas ut i Canada och England. För det är som att kroppen blir invaderad av en person du inte känner, en galen psykopat som tar över allt. Och du tappar kontrollen. Det finns ingen komik i avgrundssvarta tankar och raseri som gränsar till vanvett. Noll. Så sluta för helvete att skämta om det.