Egentligen bara ett mikroskopiskt brus.
June 17, 2011 in Hmm by simsim
Vissa saker tar ett tag att försvinna. Ibland försvinner dom för att återkomma. Det fanns en period i höstas när jag var riktigt bra på att vara som en gås, men det har lite successivt förtunnats och det ovattentätta skiktet har börjat synas igen. I vissa situationer. I vissa perioder. När jag får orättvist mycket skit utan att förtjäna det har jag svårt att låta det rinna av. När det hände i höstas så var jag som en gås, mycket på grund av att personen det gällde var en person jag varken tyckte om eller respekterade. När det däremot kommer från någon jag faktiskt tycker om så blir det lite svårare att hålla undan den känslomässiga aspekten av det hela. Men till skillnad från förr är jag bättre på att stå upp för mig själv. Och det rinner av avsevärt mycket snabbare. Människan har en förmåga att likställa en negativ sak med tio positiva. Det försöker jag få väck ur mitt system. Och som det Eckhart-fan jag är inser jag att allt efter den första reaktionen bara existerar i mitt huvud. Och så länge det får bo där så tillåter jag att det tar plats. Så eftersom alla andra delar av mitt liv är väldigt positiva och lyckliga så borde det där lilla mikroskopiskt negativa bruset som varade en millibråkdel av ett liv bara säga poof och försvinna. So be gone!
Nu ska jag sova ut, sova bort och sova länge. Antagligen ända till åtta om jag känner mig själv. Så godnatt och kom ihåg. Fuck indoctrination, make your own reality.
