Imorgon ska jag gå till frisören. Det har alltid bringat mig väldig ångest, vilket har gjort att jag klippt mig hos frisör två gånger dom senaste 15 åren. Blev traumatiserad redan som liten när jag hamnade hos någon som tyckte att lockigt hår ska fluffas och fönas. På äldre dagar har det varit bättre, men sist jag var där fick jag en fantastisk frisyr som krävde plattång varje morgon. Och om det började regna liknade jag plötsligt Martin Gore. Vilket inte var så lyckat. Så nu är jag nervös. Och eftersom jag inte har den blekaste aning om hur jag vill att det ska bli är jag ännu mer nervös.Vojne. Tur att Patrik följer med som moraliskt stöd.

Imorgon ska det även tatueras! Har spånat länge, länge, kom fram till vad och var för några månader sedan, gick in till tatueraren efter jobbet idag och fixade tid imorgon. Det är jag däremot inte ett dugg nervös över, bara förväntansfull. Dessutom tycker min inre masochist att det är en skön känsla. Fanfuckingtastic!